Idag åkte vi iväg för att plocka lite blåbär. När vi kommer fram till "vårt ställe" i skogen är det såklart redan några som har parkerat där, så vi åker vidare och går ut på ett annat ställe och plockar lite bär. Men efter att ha plockat en stund på ett ganska dåligt ställe bestämmer vi oss ändå för att åka tillbaka till "vårt ställe". Där fanns det lite mer bär men kanske ändå inte så mycket som vi hoppats på. Medan vi plockar är Wilma lös och springer omkring oss. För att slippa släpa på kopplet lägger jag det på en öppen plats så att vi ska kunna hitta det sen när vi ska åka hem. Wilma gillar blåbär och äter några från buskarna, men vill helst att vi ska plocka dem åt henne.
Eftersom det inte fanns så mycket bär nöjer vi oss med att plocka varsin spann. Sedan är det dags att gå tillbaka till bilen, men först ska jag bara hämta kopplet som jag lagt ifrån mig. Problemet är bara att vi i jakten på de bästa blåbären har kommit en bra bit ifrån vår utgångsplats och därmed hittar jag inte längre kopplet. Men jag tror mig iallafall veta åt vilket håll det kan vara. Men har man en språhund med sig så är det ju inga problem. Jag säger till Wilma att hämta kopplet och hon ger sig iväg i motsatt riktning mot vad jag tänkt och hittar kopplet. Bra spårhund. Sedan kunde vi åka hem med våra bär. Får se om det möjligtvis kan bli en blåbärspaj av dem...