Idag var det första dagen på min och Wilmas ledighet. Mitt examensarbete är färdigt och jag blir därför ledig i 10 dagar innan det är dags att ta tag i opponeringen av examensarbeterna. Vi började med att ta sovmorgon. Det kändes skönt, eftersom vi de senaste helgerna gått upp riktigt tidigt. När vi väl gått upp sken solen och det var varmt och skönt ute. Vi gick längst vätterstranden in till stan. Idag var det nämligen Jönköpings marknad. Eftersom det var så fint väder var det många på markanden. Framförallt många med barnvagn, så på vissa ställen där det var extra trångt fick jag bära Wilma. Vi shoppade lite småsaker, precis som man ska på en marknad. Wilmas favorit stånd var de som sålde och bjöd på rökt korv.När vi gått upp och ner längst hela stan så gick vi till Piren igen. Vi köpte oss en mjukglass och gick och satte oss på en bänk på Piren och njöt av glassen och solskenet. Sedan gick vi längst vätterstranden hem igen. I eftermiddag har Wilma mest legat och sovit. Det var ansträngande att gå på marknad...

 

I tisdags åkte jag och Wilma upp till JBK för att vara med på den gemensamma träningen. Till en början hade jag bara tänkt att träna en liten stund, men det blir alltid längre än man tänkt sig =). Linda hade med sig en hoppbana från AGIF-finalen som vi byggde upp. Det var riktigt kul att bygga bana igen och köra tillsammans. Det var länge sen nu. Det blir mest att man träna på små kombinationer annars när man tränar själv. Vi tränade även på kontaktfälten och det gick också bra.

I torsdags blev vi klara med examensarbetet på förmiddagen, så efter lunch åkte jag och Wilma upp till JBK för att träna lite. Vi började med att gå en runda i skogen. Sen gick vi till agilityplanen för att träna lite. Vi började med att träna starter. Det gick bra, men det är svårt att få samma nevösa känsla som uppstår på tävling på träning. Allt känns avslappnat och Wilma sitter så snällt och väntar. Men jag försökte tagga henne lite, så det gick väl ganska bra iallafall. Sedan tränade vi på kontaktfält och slalom. Det gick också bra. Men även där tror jag att min nervositet på tävling gör att hon blir extra stressad då och missar. Men det är väl bara att fortsätta träna. Tillslut kanske även jag blir mindre nervös på tävling...

I söndags var det återigen dags för tävling. Denna gång i Aneby. Skönt att det är lite tävlingar i närheten också. Detta gjorde att vi nästan fick sovmorgon (7.00), el ja vi fick sova två timmar längre än dagen innan iallafall. Vi hade gott om plats i bilen för en gång skull, eftersom det bara blev jag, Ulrika, Wilma och Atlas som åkte tillsammans.

Tävlingen var en klass 1 tävling, så vi fick bara vara med i agilityklassen. Agility small var först ut som vanligt. Banvandringen kändes bra. Det var en rolig bana, men inte särskilt svår. Vi hade startnummer 7 och innan oss startade Wilmas kullsyster Wilma. Efter lördagens incident i starten så valde jag att inte ha Wilma så nära starten när systern körde, för att hon inte skulle bli störd. Men hon var liksom Wilma helt fokuserad på sitt eget lopp och verkade inte hinna med att bry sig annat runt omkring. Starten går bra, det är först tre hopphinder sedan balansen. Balansen stannar hon inte på, men jag tycker mig se att hon tar kontaktfälten så jag fortsätter mot två tunnlar. Sedan kommer vi till ett hopphinder där Wilma nästan stannar till men hoppar i över i sista sekund. Fortsättningen går bra. När vi kommer till A-hindret hoppar Wilma en bit ner men jag tror att hon tar kontaktfälten även där och fortsätter. Vippen stannar hon på en kort stund innan vi fortsätter mot slalomet, efter slalomet är det bara en raksträcka med hopphinder kvar. Jag hade bestämt mig för att ta det ganska så lugnt i slalomet och hjälpa henne så att hon skulle fullfölja hela slalomet innan hon fortsatte mot de sista hindrerna. Vilket lyckade jättebra. Hon tar alla pinnar i slalomet och rusar i full fart mot de sista hindrerna och målet. Jag vågade inte riktigt ta ut segern i förskott utan lyssnade på speakern som tillslut sa att vi var nollade. JIHOO!!! ÄNTLIGEN! Kändes så skönt att få första pinnen i agilityklassen. Sen att vi vann klassen gjorde det bara bättre.

Precis innan prisutdelningen som var mellan agility och hoppklassen kom en störtskur så att vi fick stänga in oss i tältet en stund. Då var det skönt att vi hade ett tält. Sedan var det dags för prisutdelning. VI fick en stor påse med mat och en massa andra små saker från Doggy. Tvåa i agilityklassen kom Elin och Enya. Grattis!

Sedan tittade vi på alla andra duktiga ekipage som fick tävla i hoppklssen också. Men det var ganska skönt att ha kört klart loppet så tidigt eftersom både Wilma och jag var lite trötta efter lördagens lopp.
Under eftermiddagen blev det lite blåsigt men solen sken, så på hemvägen stannade vi i Lekeryd och köpte mjukglass =D

Det är ingen vanlig dag

för det är Wilmas födelsedag

hurra hurra hurra...

Idag fyller Wilma 5år och det firar vi med att åka på agilitytävling i Hässleholm.

 

Grattis till Wilmas syskon Scooby, Zack och Wilma...

Idag efter skolan gick jag och Wilma till kolonin flr att gräva, rensa ogräs och klippa lite gräs. Dert är skönt att kunna vara ute hela eftermiddagarna och kvällarna. Wilma verkar också gilla det. Särskilt roligt idag var det när hennes nya kompis Frans kom för att leka. Det första Frans gör när han kommer till kolonin är att springa och titta efter Wilma. Så idag var han så glad när hon äntligen var där. De lekte en lång stund och sprang runt och jagade varandra.

 

 

Nu har vi varit lediga i hela 4 dagar. Det har varit en skön helg där vi inte haft något speciellt inplanerat. I torsdags var vi hos svärföräldrarna. Det var lite tomt där utan Zelda. Wilma verkade inte reagera jättemycket på att hon inte var där, men man vet ju aldrig vad de tänker...

I fredags tänkte vi åkt och tränat lite agility, men husse hade cyklat iväg till skolan med bilnycklarna så det fick bli en promenad runt sjön istället.

I går på förmiddagen åkte vi upp till klubben. Vi började med att gå en runda i skogen, sedan tränade vi agility. Vi började med startträning. Vi tränade precis som vi gjort hos Jenny med klicker och godis. Men det är ju inte alltid så lätt att hålla reda på allt och veta vad man har i handen, så rätt som det var for klickern iväg istället för godis. Wilma såg allt lite förvånad ut, men hon satt kvar =D. Vi tränade också på slalom från båda sidor och Wilma fullföljde hela slalomet varje gång. Sedan gjorde jag bakombyten när hon gått in i slalomet och det gick också bra. Vi tränade förstås även på kontaktfälten och även om jag hamnade bakom fullföljde hon hela vägen ner, så det kändes som ett bra träningstillfälle.

Idag började vi med att gå en promenad runt sjön (som vanligt). Men idag var det en stor kanottävling vid Rocksjön så jag lät inte Wilma gå lös så mycket som hon brukar. Men det var kul att se lite annat på promenaden också. Nu ikväll har jag trimmat Wilma. Hon hade blivit ganska långhårig, så nu var det dags för en vårtrimmning...

För ca 2 veckor sedan fyllde Wilmas kompis Zelda 11år.
Men dessvärre var hon inte pigg så i måndags var veterinären hemma hos
henne och lät henne somna in...
Vi saknar dig...

 

I söndags var det tävling i Tranås. Wilma var lite tröttare än vad hon brukar på tävlingsmorgonen. Hon kom inte uppspringande medans jag åt frukost, utan jag fick ropa på henne när det var dags för oss att åka. Men sedan var hon pigg igen när hon väl förstod vad vi skulle göra. Ulrika följde med oss för att titta på tävlingen och vi åkte tillsammans med Carina som skulle jobba på tävlingen med att massera. När vi kom fram till tävlingen vardet  klass 3 som körde så vi hade gott om tid till att sätta upp tält och till att titta på alla duktiga ekipage.

Hoppklass 2
Näst sista klassen på dagen var hoppklass 2. Denna gång var det tyvärr ingen springbana som dagen innan utan här var det mer handling och snäva svängar. Redan i starten blev jag lite osäker på hur jag skulle kunna fånga upp Wilma som efter första hopphindret skulle vidare mot ett staket (och inte ta hopphindret som stod rakt fram). Starten gick iallafall bra, hon lyssnade på mina komandon och gjorde som jag sa. Det blev en lite snurr innan en tunnel, men det får jag nog ta på mig eftersom jag egentligen borde ha varit på andra sidan om henne. Men domaren var snäll och vi fick ingen vägran. När vi sedan kommer till slalomet tar hon ingången perfekt, men mitt i missar hon en pinne och vi tar om slalomet. Sedan kommer vi tillbaks till staketet och Wilma ska svänga åt vänster men i all hast tar hon ett hopphinder till höger istället och vi är återigen diskade...

Även om det inte blev några resultat denna helgen heller så hade vi en jätterolig agilityhelg...

Förra lördagen var det återigen dags för tävling, denna gång på Götene BK.

Agilityklass 1
Även dennan gång var det agilityklasen som vi fick börja med. Jag förstår inte varför det alltid måste vara så, någon gång kan man väl få börja med hoppklassen =). Men nu var det ju bara till att köra i den ordning som de bestämt. Starten bestod av hopphinder och sedan skulle vi vidare till slalomet. Jag satte Wilma som vanligt mellan mina ben, men denna gång försökte jag att inte säga sitt mer än en gång och inte heller peka på henne. Det var inte det lättaste. Hon tog iallafall hopphinderna men slalomingången missade hon. Vi tog om några gånger och diskar oss tillslut på slalomet. Resten av banan flöt givetvis (som alltid när man är diskad) på bra. Hon tog alla kontaktfält och jag stannade henne lite längre än vad jag brukar på kf.

Hoppklass 2
Hoppklassens banan var oändligt lång. Känns som den längsta banan jag någonsin sprungit. Att de sen under banvandringen nog glömde bort gjorde att jag var ganska så trött efteråt. Banan var en riktig springbana med några byten.
I denna start vet jag inte riktigt vad som hände. Jag försökte återigen att tänka på att inte göra alla de konstiga saker jag brukar (denna tävlings motto var att bryta mönster =D) Men på något sätt blev jag istället lite osäker och när jag väl startar Wilma springer hon bredvid hindret =/. Så det var bara till att starta om. Banan flyter på ganska så bra efter det, men på ett ställe tar hon en kort tunnel från fel håll och vi blir återigen diskade.

Det känns som att vi behöver få ett slut på alla dessa diskningar snart. Det håller ju inte i längden.
Tur att vi har duktiga kompisar med oss så att vi får några priser med oss i bilen hem iallafall =)

Tisdagen i förra veckan åkte jag och Ulrika ner till Falkenberg för att träna agility hos Jenny. Under resan ner hade vi både regn och hagelskurar, men Ulrika sa att "hos  Jenny är det alltid fint väder". När vi väl kommer fram har det slutat att både regna och hagla. Men fint väder var väl att överdriva, men vi hade uppehåll hela kvällen iallafall och det var skönt =).
Vi kom fram lite innan vi skulle börja träna så vi gick en sväng med Wilma och Atlas så att de fick kissa lite efter den långa resan. Sedan var det dags för träning. Vi började med att prata om slalomträningen. Vi har ju båda lite problem med slalomet, även om det är i lite olika situationer. Wilma går gärna ur de sista två pinnarna om jag är på vänster sida om slalomet. Jenny började därför visa oss hur man kan träna med bågar på slalomet. Hon visade med Wilma för att  jag skulle lära mig hur det skulle gå till. Till en början gick det lite sisådär. Wilma verkade inte riktigt fatta utan hoppade med lätthet över bågarna. Jenny satte då dit ytterligare ett par bågar och tillslut fattade Wilma att det bara var vanlig slalomträning.

Sedan byggde Jenny upp en bana med hopphinder och tunnel där vi skulle träna på byten och framåtsänd. På ett ställe i banan såg jag det som att Wilma skulle ut, medan Jenny sa att för Wilma blir det fram. Så till en början blev det oftast fel just där, men när även jag fattade att det bara var vanligt framåtsänd så gick det jättebra.

Vi fick även träna en hel del på starter eftersom både Wilma och Atlas tjuvstartar ibland. Till en början fick jag reda på att jag inte ska peka på Wilma medan jag lämnar henne. Det triggar bara upp henne ännu mer. Utan jag skulle bara säga sitt och lämna henne.  Sedan skulle man inte ha en massa mönster och göra på samma sätt varje gång. Det var nog det svåraste för min egen del. Alla dessa mönster som jag har, har känts som en trygghet, men det var visst inte alls bra i längden.
Starten tränade vi med klicker och godis. Vissa gånger skulle jag klicka och ge godis, andra gånger var belöningen klick och kör. Det var mycket svårt att hålla reda på både klicker och godis och särskilt när man skulle springa med =).

Vi fortsatte sedan med en annan kombination där vi också fick träna på framåtsänd och byten. När Wilma skulle svänga åt vänster efter hopphindret skulle jag springa mot höger vinge och likadant tvärtom.

Sedan fick vi göra någon mer kombination innan det var dags för slalomträning igen. Denna gång var det min och Ulrikas tur att visa om vi förstått hur slalomträningen skulle genomföras. Även här använde vi klicker och godis som belöning. Det gick väl lite sisådär till en början. När jag gör något nytt med Wilma, vill jag gärna hjälpa henne. Vilket resulterar i att vi är i samma höjd och det är oftast inte så praktiskt =). Även här skulle vi träna på olika sätt för att inte komma in i ett mönster och det var inte det lättaste. Man vill ju gärna fortsätta på ett visst sätt när det väl funkar.

Som avslutning visade vi kontaktfältet på balansen också. Det gick väl  hyfsat enligt mig. Wilma stannade på kontaktfälten, så med det var jag ganska nöjd. Däremot sa jag nudd mitt på balansen och det var visst inte så bra. Det skulle sägas innan hon går upp eller när hon är på kontaktfältet. Men jag vet inte riktigt vad som är bäst. Egentligen vill jag inte att Wilma ska vara beroende av det jag säger utan att hon ska veta att när hon går/springer ner från balansen ska hon stanna på kontaktfälten oavsett vad jag säger. Så det får bli en massa mer träning på det hemma.

Det kändes som att vi lärde oss en hel del på träningen och vi fick massor med oss hem att träna på till nästa gång... 

I torsdags var det egentligen dags för Wilma att gå på återbesök hos Carina. På förmiddagen fick Carinas tik Bimbo 8 små valpar, så besöket fick ställas in. Idag var det återigen dags för ett besök. Denna gång var det bara baktill som skulle masseras. Men det var med skeptiska steg som Wilma tog sig mot Carinas lilla hus. Efter några godisar kände hon sig lite bättre men var väl inte helt lycklig över att bäras upp på massagebänken. När väl Carina började massera var hon jätteduktig. Hon låg snällt på sidan och lät sig masseras och såg till och med ut att njuta lite av behandlingen. På något ställe gjorde det lite ont och hon protesterade lite, men annars gick det bra. Känns så skönt att det går så mycket bättre nu än till en början...

När vi var färdiga fick jag följa med in och titta på Bimbos fina små valpar. Jättesöta var dom.  Nästan så  jag tog med mig en hem i jackfickan. =D